21 oktober 2007
MOssbergs på ingång...

Enligt säkra källor är Mossberg med släkt och vänner i full färd med att förbereda sig inför ett dubbelt Gotlandsbesök...
jag bifogar Mossbergs rapportering avseende förberedelserna i Finspång för denna expedition...
XR600XR600XR600XR600XR600XR600
I Måndags hade den sista färgen torkat på XR-ramen. Nyansen blev bra men strukturen liknade inte vara man levererade från Hamamathsu våren 1992. Var mer lik en apelsins yta, eller en strukturtapet från 70-talet. Sedan inträdde i mitt sinne ett tillstånd av vakum, jag vågade inte sätta igång hopmonteringen i rädsla av att skrapa färgen, ha tappat bort någon vital del, i rädsla av att projektet skulle avstanna. Bettan, BMdubbelveen, har befunnit sig i det tillståndet i 4 år.
Tisdag kväll gick jag stora rundor kring moppen av ovanstående skäl. Något måste göras... Tvätta grejor är bra! Efter tre timmar i en balja med avfettning låg samtliga delar som på en XR sammanfogar motor med chassi, och som måste demonteras vid motorlyft, prydligt uppradade och rena. De blänkte så fint. Ty rosten hade ännu ej hunnit framträda där delarna låg fuktigt ångande av petrokemiska produkter.
Förlossningen kom när Jula och hundarna kom förbi i Onsdags kväll. Skulle bara visa den fina vita ramen och det slutade med att vi 4 minuter senare hade lyft i motorn. För alla ungdomar med moderna kolfibermotorer kan jag nämna att en XR-motor består av gjutgods och kylflänsar, den tunga balken som sticker ut på sidan är en trampstart, en sk kick. Prydligt uppmärkt av en Hondaingenjör med order "Kickstarter" i relief. Bokstäverna ensamt väger ett par kilo. Detta är för övrigt den enda uppmärkning som finns, hur tänker sig ingenjören att föraren skall ha en möjlighet att sköta komplicerade funktioner som koordineringen av gas, broms och koppling? Utan uppmärkning? Nåväl, ovanstående massa innebär att ett motorlyft är inget man gör sådär, som lyfta på en cykeldynamo eller så. Det kräver starka nypor och skyddskor.
Läget idag efter Torsdagen är att oljeledningar är spolade och provtryckta, drev och drivlina är uppriktat. El och kablage är provmonterat och meggat. Bromsoljereservoaren sitter i våg med gnistsläckaren, det skall vara så. Luftboxen är provmonterad och provtryck, avgaseriets kontaktytor är blåmärkta och skall senare läppas. Jag har nämligen tappat bort packningarna. Har försökt att nå Speedman Racing för att få en offert på ett tändstift och ett oljefilter men de är på kurs. De smidda fästena till pedalerna, eller fotpinnar som en del kallar dom, borde jag egentligen grada. Trodde det var gjutskägg men kom på att det är ett hundratal hårda genomslag mot urberget på bana 1 som lett till skäggväxten.
Summerat så ligger jag bra till i tiden. Jula har nämligen bokat verkstadsyta nästa vecka hemma hos mig. Medan han byter däck så kan jag i lugn och ro färdigställa XR-en. Man får bara passa sig så att det inte sugs in Yamma-delar om jag skulle hinna starta upp. Förhoppningsvis kan jag mot slutet av veckan, när nervositeten sätter in, ägna mig åt dekaltrimning. Hittade i en låda en fräck orange decal med "Utah Racing", skulle egentligen sitta på hasplåten men har aldrig blivit monterad. Det är dags nu.
Bertil hälsar välkommen om en vecka. han ser fram mot en lite mindre grupp. "Då kan man ju testa lite nya grejor" sa han. Jag vet vad detta kan innebära och jag hänvisade lite löst att mitt bakdäck är slitet, jag byter inte före GGN.
-Jomen du har nog kört där förrut sa Bertil.
-Jo just därför sa jag.
